John Bauer – sagoskogen, trollen och den svenska folksagans illustratör

John Bauers konst är för många svenskar den första bildvärld de någonsin mötte. Den tunga granskogen med mossbeklädda stenblock, det silvergrå dimljuset mellan stammarna, det tigande trollet med djupt liggande ögon och den lilla prinsessan i vit klänning – dessa motiv har följt generationer från sagoboken vid sängkanten till väggen i vuxenlivet. Bauer var verksam i drygt femton år, dog vid 36 års ålder och lämnade efter sig ett verk som är märkvärdigt litet i omfång men närmast oöverträffat i genomslag. Ingen annan svensk konstnär har i samma grad format hur ett helt land föreställer sig sin egen folktro.

Den här sidan går igenom John Bauers liv, hans konstnärliga metod, hans viktigaste verk och det arv han lämnade efter sig. Vi tittar på hur han byggde upp sina skogsrum, varför hans troll ser ut som de gör, vilken roll resan till Lappland 1904 spelade för hans bildspråk och hur hans akvareller placerar sig i den nordiska konsthistorien. Sidan avslutas med praktiska råd om hur Bauers motiv fungerar i ett modernt svenskt hem, en tidslinje över hans liv och svar på de vanligaste frågorna om konstnären.

Innehåll
↓ Vem var John Bauer?
↓ Från Jönköping till Konstakademien
↓ Bland tomtar och troll – de viktigaste verken
↓ Teknik, bildspråk och konstnärlig signatur
↓ Lapplandsresan och trollens ursprung
↓ Arvet efter Bauer
↓ John Bauer i hemmet
↓ Tidslinje
↓ Relaterade konstnärer
↓ Vanliga frågor om John Bauer

Vem var John Bauer?

John Albert Bauer föddes den 4 juni 1882 i Jönköping och drunknade den 20 november 1918 i Vättern. Han var illustratör och målare, verksam under den period i svensk konst då nationalromantiken, symbolismen och jugendstilen möttes och blandades. Hans stora insats var illustrationerna till sagosamlingen Bland tomtar och troll, som gavs ut i julhandeln varje år från 1907. Bauer bidrog till årgångarna 1907–1910 och därefter 1912–1915, och betraktades redan under sin livstid som Sveriges främste sagoillustratör.

Det som skiljer Bauer från samtidens övriga illustratörer är att han aldrig behandlade sagobilden som dekoration. Han byggde varje uppslag som en fullvärdig komposition med egen rumslighet, egen ljussättning och en påfallande psykologisk laddning. Trollen är inte komiska monster utan tunga, tröga och sorgsna varelser med ett inre liv. Prinsessorna möter dem inte med skräck utan med en sorts stillsam nyfikenhet. Denna dubbelhet – det farliga och det vackra i samma bild – är själva kärnan i Bauers konst och förklaringen till varför bilderna fungerar lika starkt för vuxna som för barn.

Snabbfakta: Född 4 juni 1882 i Jönköping, Småland. Död 20 november 1918 i Vätterns vatten utanför Hästholmen, 36 år gammal. Studerade vid Konstakademien i Stockholm 1900–1905. Gifte sig med konstnären Ester Ellqvist i Gränna i december 1906. Illustrerade Bland tomtar och troll 1907–1910 och 1912–1915. Reste till Lappland i juli 1904 på uppdrag av förläggaren C.A.V. Lundholm. Representerad vid Jönköpings läns museum, Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum och Malmö museer. Auktionsrekord: 6,75 miljoner kronor för akvarellen Ännu sitter Tuvstarr kvar och ser undrande ner i vattnet hos Uppsala Auktionskammare.

Från Jönköping till Konstakademien

Bauer växte upp i Jönköping som son till en charkuterihandlare med tyska rötter. Familjen bodde nära Vättern och nära skogen, två landskapselement som skulle bli permanenta i hans bildvärld. Han ritade tidigt och intensivt; Jönköpings läns museum bevarar än i dag teckningar från hans barndom, vilket gör det möjligt att följa hans utveckling från de allra första försöken fram till de sista dekorativa uppdragen.

Studieåren i Stockholm

Vid sexton års ålder lämnade Bauer Jönköping för Stockholm med den uttalade avsikten att bli konstnär. Efter förberedande studier antogs han till Konstakademien, där han var inskriven mellan 1900 och 1905. Akademien var vid den här tiden en konservativ institution, och Bauer hörde inte till de studenter som gjorde uppror mot den. Han tog med sig den akademiska teckningsskolningen och använde den sedan i ett helt annat syfte än den var tänkt för: att ge trovärdig anatomi och tyngd åt varelser som inte finns.

Redan under studietiden fick han sina första betalda uppdrag som illustratör i böcker och tidskrifter. Det var ett medvetet val. Illustrationen gav honom en publik och en inkomst medan det fria måleriet ännu inte gjorde det, och den tvingade honom att arbeta med berättelse och komposition på ett sätt som skulle visa sig avgörande.

Ester Ellqvist och äktenskapet

Under akademiåren mötte Bauer Ester Ellqvist, konstnär och senare hans hustru. De gifte sig i Gränna i december 1906. Ester blev inte bara livskamrat utan också modell: hennes ansikte och gestalt går igen i flera av de prinsessor som befolkar sagoskogen. Paret reste tillsammans till Tyskland och Italien, och de italienska årens möte med renässansmåleriet syns i Bauers senare arbeten, framför allt i hur han bygger upp figurgrupper och hanterar guld och dekorativa ytor.

Den omfattande brevsamling som bevarats i Jönköpings läns museum ger en ovanligt detaljerad inblick i äktenskapet och i Bauers arbetsvardag. Breven visar en konstnär som pendlade mellan självförtroende och tvivel, och som mot slutet av sitt liv i allt högre grad ville lämna sagoillustrationen bakom sig för att ägna sig åt monumentalmåleri.

Bland tomtar och troll – de viktigaste verken

Sagosamlingen Bland tomtar och troll började ges ut 1907 som en årlig julbok med texter av flera olika författare. Bauer anlitades som illustratör och kom att prägla utgåvorna så starkt att bokserien och hans namn i praktiken smälte samman. Han illustrerade årgångarna 1907–1910, gjorde ett uppehåll och återkom 1912–1915. Det är inom denna avgränsade produktion som merparten av hans mest kända bilder tillkom.

Prinsessan Tuvstarr vid skogstjärnen

Motivet med prinsessan Tuvstarr som sitter vid den mörka skogstjärnen och blickar ner i vattnet är Bauers mest ikoniska bild. Den hör till sagan om Tuvstarr som förlorat sitt guldhjärta i tjärnen, och bilden fångar ögonblicket efter förlusten – inte dramat självt utan efterspelet, den tysta undran. Kompositionen är extremt reducerad: en ljus figur mot ett nästan svart vatten, med skogen som en ogenomtränglig vägg runtomkring.

Verkets ställning bekräftas av marknaden. Akvarellen Ännu sitter Tuvstarr kvar och ser undrande ner i vattnet såldes hos Uppsala Auktionskammare för 6,75 miljoner kronor, mer än det dubbla utropspriset och det högsta belopp som noterats för konstnären.

Trollen och den lilla prinsessan

Bauers troll är hans mest originella bidrag till bildkonsten. De är massiva, tungt sittande varelser med små ögon, breda näsor och en kroppshållning som antyder både styrka och trötthet. Motiv där en liten ljusklädd prinsessa möter en grupp mörka troll återkommer gång på gång, och kontrasten bär hela bilden: litet mot stort, ljust mot mörkt, rörligt mot orörligt. Bauer låter aldrig kontrasten bli en enkel moralisk uppdelning. Trollen är inte onda, de är främmande.

Riddare, hästar och sagoskogens vandrare

Vid sidan av prinsessorna och trollen befolkas Bauers skog av riddare till häst, vandrande ynglingar och gamla gubbar med stavar. Riddarmotiven bär tydliga spår av de italienska resorna och av renässansens rustningsmåleri, medan hästarna ofta återges med en akademisk anatomisk precision som står i skarp kontrast till det drömlika landskapet omkring. Denna spänning mellan det exakt observerade och det rent fantiserade är ett av de säkraste sätten att känna igen en äkta Bauer.

"Ännu sitter Tuvstarr kvar och ser undrande ner i vattnet." – Bildtext ur Bland tomtar och troll, sagan om Tuvstarr

Teknik, bildspråk och konstnärlig signatur

Bauer arbetade huvudsakligen i akvarell och gouache, ofta i kombination och ofta på relativt litet format. Valet var delvis praktiskt – bilderna skulle reproduceras i bok – men det blev också en estetisk hållning. Akvarellens genomskinlighet gav honom det dimmiga, sugande ljuset i skogsrummet, medan gouachen lade sig som ett tätt lager där han behövde absolut mörker eller skarp detalj.

Skogsrummet som scenografi

Bauer byggde sina skogar som teaterscener. Granstammarna fungerar som kulisser i flera djupled, mossan och stenblocken bildar ett golv, och ljuset kommer nästan alltid uppifrån och bakifrån genom ett hål i krontaket. Resultatet är ett slutet rum där betraktaren står innanför, inte utanför. Denna rumsliga slutenhet är starkt besläktad med den svenska symbolismens landskapsmåleri och skiljer Bauer från den brittiska sagoillustrationens öppnare, luftigare kompositioner.

Färgskalan och det dämpade ljuset

Paletten är påfallande återhållsam. Bauer arbetade i gråblått, mossgrönt, brunt och silvergrått, med sparsamma inslag av vitt och guld som fungerar som ljuspunkter i mörkret. Han undvek den mättade färgstyrka som samtidens fauvister i Frankrike sökte, och närmade sig i stället en tonalitet som ligger nära den nordiska skymningen. Det är en färgskala som håller ovanligt bra i moderna interiörer, eftersom den varken konkurrerar med möbler eller kräver ett särskilt ljus.

Dekorativ inramning och jugendarvet

Många av Bauers uppslag är omgivna av dekorativa bårder, ornament och stiliserade växtslingor. Det är ett direkt arv från jugendstilen och från den bokkonst som blomstrade i Europa kring sekelskiftet. Bårderna är aldrig enbart utfyllnad; de fungerar som en tröskel mellan läsarens verklighet och sagans rum, och de förstärker uppfattningen av bilden som ett fönster in i något annat.

Lapplandsresan och trollens ursprung

Sommaren 1904 tog Bauer emot ett uppdrag från förläggaren C.A.V. Lundholm att tillsammans med andra konstnärer bidra med illustrationer till ett påkostat verk om Lappland. Den 15 juli 1904 reste han norrut och stannade en månad. Resan blev en av de mest avgörande händelserna i hans konstnärskap.

I Lappland mötte han det samiska samhället, dess dräktskick och dess material. Renskinnet och den samiska pälsen kom att bli oskiljaktiga beståndsdelar i hans trolls klädsel, och de kraftiga, tunga textilierna gav honom exakt den volym och tyngd han sökte hos varelserna. Det är värt att notera att denna hämtning skedde utan källkritisk distans och att den i dag diskuteras som ett exempel på hur samisk kultur under nationalromantiken användes som exotiskt bildmaterial av svenska konstnärer. Kunskapen om det gör inte bilderna sämre, men den hör till en fullständig förståelse av dem.

Resan gav honom också fjällandskapet, de vidsträckta myrarna och ett ljus som skiljer sig radikalt från Smålands. Delar av detta arbetades sedan in i den sagoskog som annars har sin tydliga förlaga i granskogarna kring Vättern och i trakterna kring Bunn, där paret Bauer bodde under sina sista år.

Arvet efter Bauer

Den 20 november 1918 förliste ångaren Per Brahe i en höststorm på Vättern utanför Hästholmen. John Bauer, 36 år gammal, omkom tillsammans med hustrun Ester och den treårige sonen Bengt, kallad Putte. Familjen var på väg från Bunn i Småland till Stockholm. Katastrofen avslutade abrupt ett konstnärskap som just höll på att förändra riktning mot monumentalmåleri och dekorativa offentliga uppdrag.

Samlingarna och forskningen

Jönköpings läns museum förvaltar Sveriges största samling av skisser och färdiga illustrationer av Bauer. Samlingen spänner över hela hans produktion – barndomsteckningar, akademistudier, karikatyrer, reseskisser och sena utkast till dekorativa uppdrag – och kompletteras av en omfattande brevsamling till och från konstnären. Museet visar utställningen Följa John, som följer konstnärskapet genom brevutdrag, verk och teckningar. Bauer är därutöver representerad vid Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum och Malmö museer.

Inflytandet på svensk och internationell bildkultur

Bauers troll har blivit den svenska folktrons standardbild. Varje senare illustratör som avbildat ett troll har varit tvungen att förhålla sig till honom, och hans bildvärld har lämnat spår långt utanför bokillustrationen – i film, i spel och i fantasygenrens visuella språk. Den skogsmiljö han byggde upp, med sin tunga mossa och sitt dämpade ljus, känns igen även av betraktare som aldrig sett bilderna i original.

John Bauer i hemmet

Bauers motiv hör till de mest tacksamma i svensk konst att leva med, av tre skäl. Färgskalan är dämpad och neutral, kompositionerna är slutna och vilar i sig själva, och motiven bär en berättelse som tål att betraktas dagligen utan att tröttna. En Bauer i ett rum blir sällan bara dekor; den drar till sig blicken på samma sätt varje gång.

Placering och ljus

Eftersom Bauers bilder redan innehåller ett eget ljus fungerar de bäst där de inte konkurrerar med starkt dagsljus. En vägg i halvskugga, en hall eller ett sovrum ger motiven bättre djup än en söderfönstervägg. Skogsmotiven mår väl av att hängas något lägre än vad man annars gör, ungefär i ögonhöjd för en sittande betraktare, eftersom kompositionerna är byggda för att man ska befinna sig inuti rummet snarare än ovanför det.

Kombinera med annan konst

Bauer samsas naturligt med annan nordisk konst från samma period, och särskilt väl med svensk konst från nationalromantikens år. Vill man bygga en tavelvägg fungerar Bauer bäst som det tyngsta motivet, med lugnare botaniska eller grafiska tryck runtomkring som ger ögat vila. Vår guide till tavelväggar går igenom hur man bygger upp en sådan gruppering steg för steg, och i guiden till att välja rätt konst finns fler resonemang om hur motivtyngd fördelas mellan rummets väggar.

Tips: Bauers original är akvareller, och de mår bäst av en ram som respekterar det. Välj en smal ram i mörk ek, valnöt eller svartbetsat trä och lägg till en generös passepartout i benvitt eller varmgrått. Passepartouten gör två saker: den skapar den andningsluft som akvarellen behöver, och den förstärker känslan av att titta in genom ett fönster i sagoskogen. Undvik breda guldramar – de drar bilden mot ett museiuttryck som Bauers dämpade palett inte behöver. Läs mer i vår guide till inramning av konst och se vårt urval av ramar.

För den som vill fördjupa sig i hur naturmotiv generellt fungerar i inredning finns hela vårt sortiment av naturmotiv, och en bredare genomgång i artikeln om att inreda med posters.

Tidslinje

1882 – John Albert Bauer föds den 4 juni i Jönköping, Småland.

1898 – Vid sexton års ålder flyttar Bauer till Stockholm för att utbilda sig till konstnär.

1900 – Antas till Konstakademien i Stockholm, där han studerar fram till 1905. Under studietiden får han sina första illustrationsuppdrag.

1904 – Reser den 15 juli till Lappland på uppdrag av förläggaren C.A.V. Lundholm och stannar en månad. Mötet med samisk dräkt och renskinn får avgörande betydelse för trollens utformning.

1906 – Gifter sig med konstnären Ester Ellqvist i Gränna i december.

1907 – Illustrerar sin första årgång av Bland tomtar och troll och blir snabbt räknad som Sveriges främste sagoillustratör.

1908–1910 – Fortsätter arbetet med sagosamlingen och genomför resor till Tyskland och Italien tillsammans med Ester.

1912–1915 – Återvänder till Bland tomtar och troll efter ett uppehåll och skapar under dessa år flera av sina mest kända motiv, däribland bilderna till sagan om Tuvstarr.

1915 – Sonen Bengt, kallad Putte, föds. Bauer börjar alltmer inrikta sig mot monumentalmåleri och dekorativa uppdrag.

1918 – Den 20 november förliser ångaren Per Brahe i en höststorm på Vättern utanför Hästholmen. John Bauer, Ester och treårige Bengt omkommer.

Relaterade konstnärer och rörelser

John Bauer verkade i ett sammanhang av svenska konstnärer som alla, på olika sätt, arbetade med att ge nationen en egen bildvärld. Närmast honom står Elsa Beskow, som verkade parallellt med honom inom barnboksillustrationen men med en ljusare, varmare och mer botaniskt inriktad bildvärld. Där Bauer sökte skogens mörker sökte Beskow dess växtlighet.

Carl Larsson delade Bauers akvarellteknik och hans nationalromantiska hemvist, men vände blicken inåt mot hemmet och familjelivet i stället för ut i skogen. Anders Zorn representerar samma generations tekniska virtuositet, med ett helt annat ljus och en helt annan motivkrets. Ernst Josephson är kanske den svenske konstnär som ligger Bauer närmast i temperament: hans Näcken befolkar samma nordiska mytvärld och samma mörka vatten.

Stilistiskt hör Bauer hemma i skärningspunkten mellan symbolismen, med dess intresse för drömmen och det inre, och art nouveau, vars ornamentik präglar hans dekorativa bårder. Ett bredare sammanhang ges på vår sida om nordisk konst. Fler konstnärsporträtt och genomgångar av konströrelser finns samlade i vår Kunskapsbank.

Vanliga frågor om John Bauer

Upptäck John Bauer och svensk sagokonst

John Bauers bildvärld hör till det mest hållbara svensk konst har producerat: dämpad i färg, sluten i komposition och laddad med en berättelse som aldrig riktigt låter sig avslutas. Det är konst som tål att hänga länge. I vårt sortiment av kända konstnärer hittar du motiv från Bauer och hans samtida, tryckta på arkivbeständigt papper i storlekar som passar allt från en enskild vägg till en större gruppering.

Vill du läsa vidare om Bauers samlingar och den forskning som bedrivs om honom finns utförlig information hos Jönköpings läns museum, i uppslagsverket Nationalencyklopedin och i artikeln om konstnären på svenska Wikipedia.